I ett aktiebolag har dess företrädare ett visst ansvar, och det är just det ansvar man talar om när man använder begreppet företrädaransvar. I och med bolagsformen kan styrelseledamöter normalt inte bli personligt ansvariga för bolagets skulder – men det finns undantag från detta. Det kanske vanligaste undantaget är småföretagare som går i borgen för lån till sina egna, nystartade aktiebolag. 

Ett annat undantag är om ett aktiebolag samlar på sig en skatteskuld som inte kan betalas. Då kan ett företrädaransvar innebära att ledamöterna i styrelsen kan bli personligen ansvariga om den här situationen skulle uppstå. Dock är det inte riktigt så enkelt – det finns ett par åtgärder som kan vidtas när betalningsproblemen uppstår för att undvika att personliga skulder uppstår. 

Inbetalningen av skatter

En styrelseledamot i ett bolag har flera uppgifter att ta hand om. En av de uppgifterna är att varje månad kontroller att bolagets skatter har betalats in till Skatteverket. När detta inte sker hamnar skattekontot på minus och en skatteskuld uppstår. Skatteskulder har en särskild position i svensk lagstiftning och kan inte likställas med skulder till banken exempelvis. 

När styrelsen ser att skatterna inte kommer att kunna betalas på förfallodagen, måste de genast se till att säkra tillräcklig likviditet. Om detta inte sker måste bolaget i princip avvecklas eller rekonstrueras. Om bolaget i det här skedet inte börjar avvecklas, träder ledamöternas företrädaransvar in. 

Det är inte ovanligt med fall kring detta i svenska domstolar. Årligen sker omkring 350 prövningar kring detta. Med tanke på det stora antal AB:n som finns i landet får det kanske ändå ses som en sällsynt företeelse. 

Finns kritik mot företrädare

Det är ganska många som har ifrågasatt företrädaransvaret helt och hållet, och främst då näringslivet. Andra har kritiserat lagstiftningen för att vara något otydlig. Det som gäller är att uppsåt eller grov oaktsamhet skall ligga till grund för att skatterna inte har betalats. Om man däremot har vidtagit ”verksamma åtgärder” så kan det inte anses vara oaktsamt eller uppsåtligt. Dessa verksamma åtgärder kan exempelvis vara en företagsrekonstruktion eller konkursansökan.

Uppmärksammade fall har prövats där hälsotillstånd och psykiska besvär till viss del har friat en företrädare från sitt ansvar. En annan har menat att en plötslig uppsägning av bolagets lån bör utgöra särskilda skäl för befrielse – men det här har man inte gått med på i domstolen. 

Om företrädaransvaret kommer att göras om på något sätt i framtiden återstår att se. Säkerligen kommer nya fall dock att ske som ändrar praxis i frågan.

30 aug 2018