I Sverige finns en åtgärd som heter tvångsomhändertagning enligt LVU. LVU står för Lagen om vård av unga, och det är en lag som beskriver i vilka situationer att barn får skiljas från sina förälder mot deras vilja. Det säger sig självt att det handlar om en väldigt drastisk åtgärd som bara får tas till vid situationer då barnets liv och hälsa står på spel. Det är socialtjänsten som beslutar om en tvångsomhändertagning ska ske, och det börjar nästan alltid med att man blir uppmärksamma på att en familj har problem av skolpersonal, grannar eller anhöriga till familjen.

Förvaltningsrätten beslutar

Tvångsomhändertagande är inget lätt beslut att ta, och socialtjänsten försöker alltid göra en så noggrann undersökning som möjligt innan man tar beslutet. Sista ordet ligger inte heller hos dem, utan hos förvaltningsrätten. Deras beslut grundar sig dock till stor del på utredningen som socialtjänsten har gjort.

Varför tvångsomhändertas ett barn?

För att ett barn ska omhändertas enligt LVU måste ett av två kriterier uppfyllas. Det första är att barnet vanvårdas, att det lider brist på omsorg till den grad att det hotas att få bestående men, antingen fysiskt eller psykiskt. Det kan vara misshandel, sexuella övergrepp, undernäring eller andra orsaker som tillfogar barnet lidande. Det andra kriteriet är om barnet genom sitt eget agerande hotar att tillfoga sig själv skada genom till exempel missbruk, självskadebeteende eller annan typ av nedbrytande beteende. I det andra fallet förutsätter också socialtjänsten att föräldrarna själva inte kunnat bryta beteendet och att det därför är bäst att barnet placeras i ett behandlingshem för vård.

Sök hjälp om du har dålig ekonomi

Har man som förälder extremt dålig ekonomi är det förstås svårt att tillgodose sina barns alla behov, men dålig ekonomi är i sig ingen grund till tvångsomhändertagande enligt LVU. Det är barnens grundläggande behov av mat, sömn och en trygg uppväxt som ska säkras, att inte ha råd med fritidsaktiviteter, semestrar eller dyra kläder ses inte som en form av vanvård, oavsett vad barnet säger. Märker man däremot att ekonomin är så dålig att man kommer att få svårt att tillgodose barnets grundläggande behov, måste man alltid kontakta socialtjänsten för att få hjälp att hitta en lösning i form av bidrag eller annat ekonomiskt stöd. Gör man däremot inte det utan låter situationen eskalera kan man få sitt barn taget ifrån sig.

Skaffa en LVU-advokat om du vill överklaga

Om ens barn blir tvångsomhändertaget enligt LVU har man rätt att överklaga beslutet. Man ska då kontakta en bra LVU-advokat som hjälper en att föra ens talan. Det är viktigt att man har en juridiskt kunnig person med goda kunskaper inom LVU vid sin sida när man vill överklaga ett omhändertagande. Beslutet är inte lättvindigt taget av socialtjänsten och har oftast goda grunder. Det förekommer dock ibland missförstånd och brister i utredningen och det är en advokats jobb att peka på dessa. Förhoppningsvis kan beslutet omprövas och föräldern och barnet kan återförenas och få hjälp att komma till rätta med situationen.

Du måste underrätta myndigheterna om dina problem

Har man så dålig ekonomi att man är orolig att man inte kommer att kunna tillgodose sitt barns behov ska man alltså så fort som möjligt kontakta socialtjänsten och få hjälp med att ordna bidrag. Svenska staten låter inga barn svälta i Sverige, men det är ditt ansvar att uppmärksamma myndigheterna på situationen. Gör du inte det kommer misstankar om vanvård att dyka upp hos omgivningen och det kommer inte att dröja länge innan socialtjänsten ringer på dörren. I ett sådant läge är det alltid bäst att själv ha sökt hjälp först, annars kan et tvångsomhändertagande bli aktuellt.

23 Jun 2018